morjaglever

Har inte direkt varit aktiv har. Ja, Julia lamnade mig pa hostelet tidigt den 17e januari. Det var trakigt eftersom vi spenderat mer an tre veckor tillsammans. Vi har gjort mycket och lite tillsammans. Vi besokte Blue Mountains, var pa barer, firade nyar, sov lange, gick pa bio, lyssnade pa ljudbok.. you name it! Vi var till och med sjuka tillsammans. Jag saknar henne men inte hennes ihallande hosningar natt efter natt.

Har spenderat nagra dagar vid stranden da jag bott ute pa Manly. Himla skont och jag hade schyssta rumskompisar. Dagarna flyger ivag och snart ar det dags for mig att atervandra hem! Ska bli ratt skont, saknar den svenska vardagen.


Manly


Farjan in till Sydney


Fyrverkerier i Darling harbour pa Australia day.

Ar nu tillbaka i city men ska snart satta mig pa flyget till Melbourne och Sanna dar jag ska spendera min sista tid innan aterresa.

Igår var det nyårsafton här i Sydney och det firades vill jag lova. Känns inte helt dåligt att fira in det nya året med stekande sol och sittandes i en park med opera huset och harbour bridge som utsikt! Året firades in med lite öl och massa fyrverkerier. Nej massa öl och lite fyrverkerier (Eller kanske mycket av båda förresten).



Idag får det nog bli en tur till biosalongen och mysa med lite popcorn.

Idag har det vart solsken och jag har suttit vid stranden och lyssnat på min mp3 flera timmar, kändes som svensk vår när solen börjar bli sådär härligt varm. Hur skönt som helst efter att det har regnat och blåst flera dagar i sträck här! Mina dagar i Melbourne har mest bestått av av sova länge, ströva runt i St. Kilda och fika på mitt favorit café Le Bon, som har underbara bakverk och man vill helst äta upp hela sortimentet. Har även åkt in till City några gånger och kännt på julstämningen inne på David Jones. Har också lagt till mig vanan att spendera kvällarna i källaren på hostelet och titta på serier och filmer. Underbart!

Stranden precis vid Luna Park.

Fick sällskap av en enbent stackare!

Nu är det inte långt kvar tills det händer! Den 23 december återvänder jag till Sydney och möter upp Julia, där ska vi spendera några veckor i varandras sällskap. Vi ska fira jul, nyår, hänga på Bondi, sola på Tamarama, bada på Coogee, dricka kaffe i Hyde Park, shoppa(?), dricka öl och massa sånt där man gör när man befinner sig i Sydney.
Kajsa

Idag åker jag tillbaka till Melbourne. Jag lämnar Cairns allt för varma dagar och svettiga nätter bakom mig och hoppas på lite mildare klimat neråt. Hoppas iallafall på att slippa denna höga fuktighet. De senaste dagarna har mest bestått av solning, shopping och farväl. Mina två resekompanjoner har åkt tillbaka till kylan hemma i Sverige. Johanna och Rosanna har hållt mig sällskap de senaste två veckorna, men nu är det dags att resa vidare.
Här kommer några bilder från när vi var ute med Kangaroo explorer och dykte i det stora barriärevet. Det finaste och härligaste revet jag kan föreställa mig.



Påväg ner i det stora blå!



Häääärligt!



Jag och Rosanna klappar sköldpaddan!

Har nu blivit alldeles ensam i detta stora land. Mina sma resevanner lamnade mig i Airlie beach efter att vi vart ute med en segelbat i tre dagar. Ett bra avslut pa var resa tillsammans da vi sag bade stora fiskar, hajar och delfiner som cirkulerade runt baten! Efter att Anna lamnade oss har vi aven hunnit med att hoppa fallskarm, gora Fraser island, varldens storsta sando dar vi campade tva natter, sov bland vilda djur och traffade skont folk. Men nu ar var vistelse tillsammans i detta underbara land slut och mina kara vanninor ar hemma igen. Jag maste tacka alla fyra for tre underbara manader och jag saknar deras sallskap.

Just nu befinner jag mig pa magnetic island och ska snart fortsatta min resa upp mot Cairns. Jag tog greyhound bussen mot Townsville och lamnade ett regnigt Airlie beach bakom mig. I Townsville lyste dock solen och jag steg pa farjan ut till Maggie med stor forvantan. Att komma till magnetic var som att komma tillbaka till Thailand, det var varmt och ganska fuktigt. Hursomhelst traffade jag tva svenska flickor vid poolen och har hangt med dem en hel del. Vi hyrde bil tillsammans med en svensk och en hollandsktjej och utforskade on och dess strander. Tyvarr far man inte bada i havet har uppe efter som det finns farliga stingers. Sa om du inte ar utrustad med en stingersuit sa maste du bada i de inhangnade omraden som finns pa vissa stallen.
Fraser Island

Segling och action i Whitsundays

Rundtur i bil pa Maggie



Nu fortsatter jag min resa pa egen hand, innan jag moter upp Julia K i Sydney dar vi ska fira jul och nyar tillsammans. Detta ar nagot jag veeeerkligen ser fram emot!
Kajsa

Nu har vi antligen natt var slutdestination, Australien. Vi har varit har nu i 2,5 vecka och vi har hunnit vara sjuka, trotta och hogst levande. Vi landade i ett svinkallt Melbourne, men staden bjod sen pa varme och trevliga backpackers. Sydney imponerade annu mer med Operahuset och Harbour Bridge. Vi far lite kansla av svensk sommar i sitt esse. Nu kommer en parentes!

Hej, Anna Banana Papaya Dengue Hedwall at your service. I have an announcement to make. Idag infinner sig en kansla av bittersweetness i mitt hjarta. Denna dag ar min sista med mina notter pa denna fard. Jag aker hem till Svenneland efter for mycket sjukdom som min kropp inte langre pallar med. Nedbruten och reumatisk som en sleten kossa packar jag min "backpackervaska" och beger mig hemat. Jag har haft en underbar och ljuvlig tid, detta riktar jag till mina basta vanner som forgyllt min vardag och stottat mig genom jobbiga downsides. Ni ar guld varda! For er som inte vet sa drabbades jag av denguefeber, for er som inte vet ar google ett schysst alternativ. Jag fick en ratt rejal slang av denna illvilliga och har inte kunnat aterhamta mig som onskat, sa med en overgaende bihaleinflammation ska jag nu kureras hemma med nara och kara. Trakigt att avbryta, men kanner att det ar mitt mest mogna beslut jag tagit i hela mitt liv. Som mormor alltid sagt: "Bara man mar bra och ar vid god halsa!" Sa nu tar jag detta till mig. Som tur ar sa ar det bara tva veckor for tidigt sa jag ar sa glad att jag kunnat vara med sa underbara manniskor och varit priviligerad att uppleva sa fantastiska saker som vi gjort under tiden! Love you chicas. Synd att jag inte hinner traffa Tove och Alexis innan jag far, men jag tanker pa er och vi ses snart. Kajsa, du vet att Skype kommer connecta oss under din tid borta. Kommer kannas sjukt att inte traffa dig pa sa sjukt lange! Tack gummor for ALLT! <3 I had the time of my life. Men ni vet vad jag nu ska hem till och ar lycklig for:) Vi ses ju. Och alla ni dar hemma, vi ses snart!  

Asien i all ära, men det ska bli skönt att slippa korkade chaufförer, missförstående servitörer och gapiga försäljare. Nu ser vi fram emot att få rätt mat när vi beställt! Egentligen kommer vi väl inte att gå på restaurang mer, det kommer bli egenlagad mat for the win!
Vi avslutade vår asienvistelse på Gili island, där vi hade tre underbara dagar. Dock var det inte det bästa tänkbara vädret, men vad gör det?
Nu väntar Australien på oss.
Stay tuned and keep it real!

Vi har upplevt the force. Forsränning i det Balinesiska landskapet alltså. Väldigt vackert och tjockt kul förutom helgalna koreaner som skrek ut krigsrop non-stop och skvätte vatten så fort de fick chans. Skitkul tyckte de, mindre kul tyckte vi. Efter den 1,6 mil långa raftingen avslutade vi färden med en lyxig buffé där vi verkligen följde konceptet "gratis är gott" och spräckte samtliga magsäckar.



Dagen efter pressade vi på stranden på grund av avsaknad av sol under flera dagar. På kvällen blev det utgång på Sky Garden big time (läses Bin- tang) med Amanda, Lovisa och Sofia. Även då tog vi "gratis är gott" till helt andra dimensioner. "Free drinks between 23.00-00.00" Till vår lycka tillkom diverse plockmat, med DIPP. Vi dog lite där faktiskt. Har inte sett dipp på närmare två månader så vi placerade oss strategiskt nära bordet direkt.



Vi gjorde lite pub-crawl och tog oss till Bounty där vi snabbt konstaterade att utbudet var drägg, drägg, drägg. Vi återvände genast till Sky Garden. 
Idag har väderguden varit på vår sida återigen, då det regnat och åskat hela dagen. Perfekt för att bara ligga inne. Hur som helst, det var en kul kväll. 
Stay tuned and keep it real! 

Med en vrickad fot och några smärre blåmärken har vi överlevt surfingen. Så inte nog med att vi står på egna ben här på andra sidan jorden, står vi nu till och med på egna ben PÅ en surfingbräda. Än så länge har benen inte svikit oss, det är mer paddeltekniken med armarna som sviktar. När man paddlar för sitt liv men fortfarande hör surfinstruktörens kommando om att "PADDLE HARDER!" känner man att mission impossible knackar på dörren och mjölksyran står på tröskeln.

Denna dag var inte bara värd att fira som vår första dag som surfare utan även som den dag vi varit backpackers i 50 dagar. (Utom rookie-Tove) Vi firade på kvällen med utgång på Sky Garden inne i Kuta. Där fyllde vi dansgolvet med klockrena moves och svett tillsammans med bland andra våra surfinstruktörer.

Och idag var vi vanan trogen likt som på alla andra bakisdagar och stannade inne mest, men det var Ok för det har spöregnat all day long.

Här kommer ett skepp lastat med diverse pictures!


En apa som ville åt Alexis kamera!

Han blev något sur när han inte fick den!

/ignore

Poolhäng på Langkawi!

Alexis

Alex!

Island hopping!

20-åringen får frulle på sängen!




Tove fyllde år detta skulle självklart firas!

Och som det firades! här är Tove och Iman!


Hängde med skövde-tjejerna Amanda, Lovisa och Sofia!


Sen tog vi oss till Taman Negara och gick på nattvandring i regnskogen.

Efter mycket slit och svett var vi framme på toppen.

Vi gick över världens längsta hängbro.

Efter regnskogen tog vi tåget till Singapore!


Där hängde vi i Eastcoast park

och festade med Erik af Lindblad.

Vi träffade mera svenskar..

..och skrattade åt en däckad asiat.

Imorgon ska vi ta igen den här dagen och surfa utan uppsikt av instruktör. Spännande!
Stay tuned and keep it real

Vi tänker, alltså finns vi. Kanske man inte kan tro med tanke på vår långa frånvaro på el bloggeliblogg. Cyberspace har inte varit prio ett de senaste två veckorna, vi har varit busy bees med att ha förflyttat oss mer än nånsin under resans gång. Langkawi levde upp till våra förväntningar som en paradisö där vi dessutom hittade ett guldkorn till boende för 35 kr per skalle/natt. Det var som en egen tvårummare med tillhörande kokvrå och pool. Sweet and awesome för ekonomiska turister! På ön hängde vi med sköna infödingar på bästa reggaebaren. Där avslutade vi även kvällen på Toves 20 årsdag. Värt att nämna, tredje gången gillt, är de apattacker vi blivit utsatta för. Första inträffade i Thailand då Alexis hade dragkamp om hennes handduk med en liten fastbunden apsate i ett träd. Andra och tredje gången hände när vi var på Island hopping utanför Malaysias kust. Tove var första offret då apan hoppade på hennes rygg i hopp om att ryggsäckens sidofack innehöll mer än bara skräp. Hon kom undan med ett skrik i falsett, uppspärrade ögon och en ivägkastad rygga. När stormen lagt sig och folksamligen skingrat sig hoppade nästa apskalle på Annas rygg, där det faktiskt råkade finnas nötter att tillgå. Samma reaktion med skrik och slängd rygga följde även denna gång. På kvällen var vi skärrade efter the monkeyattacks (nooot) och tyckte oss därför förtjänta av strandhäng och ölintag. Vi hängde med sköna infödingar på bästa sätt på bästa reggaebaren på bästa Langkawi. På Toves födelsedag joinade tre andra Skövdebrudar till reggaedunket. Tidigare på dagen uppvaktade vi med frukost på sängen och utflykt till finaste vattenfallet och bjöd på finmiddag på kvällen. Efter ölivet reste vi till det mittersta av Malaysia, den uråldriga regnskogen. Nattutflykt och trekking avverkades och efter enorma kraftnsträngningar 1,7 km straight up och ömma fötter tog vi tåget till Singapore för en kortvisit. Regnskogen får visa sin charm i bilder. Singapore slog oss också med sin charm, det var som att blicka in i framtiden med futuristiska byggnader och extrem arkitektur. Ett land med framgångsrecept påvisades tydligt med dresscode kostym och iphone 4 i högsta hugg. Vi mötte upp med Skövdebon Erik som visade oss Singapore by night. Summan av kardemumman är att Singapore är en häftig stad och förbaskat dyr för backpackers. Det var värt varje krona och vi kommer säkerligen tillbaka! (för shopping nästa gång kanske) Nu sitter vi på flygplatsen och väntar på flyget som ska ta oss till Bali. Där väntar öliv med surfing som extra topping. Vi bjuder på bilder när vi funnit ett snabbare wifi! Den som väntar på något gott! Stay tuned and keep it real!

Nu har vi parkerat våra arslen på ön Langkawi, och det vi sett hittills av den verkar som rena paradiset. Efter en båttur i skräckblandad förtjusning och en välbehövlig frukost har vi hittat vårt egna lilla paradis, fullt av donuts i alla dess smaker. Till och med sushi-donuts! (donashi) Här är det gratis internet och tror att vi kommer sitta här lite då och då.


Yummy!


I fredags var en lycklig dag. Det var då vår grupp blev fulländad, Tove kom och sammanstrålade sig med oss. Efter många om och men fann vi tillslut varandra då vi innan befann oss på två olika flygplatser. Åkte in till Chinatown i Kuala Lumpur där vi kom att bo i tre nätter. På dessa dagar hann vi uppleva; Batu Caves, nationalpark med vattenfall och otroligt bra shopping! I det stora hela är vi nöjda med vår vistelse i Kuala Lumpur, verkligen en stad ed kontraster och det luktar inte lika illa som i Bangkok. Endel av skyskrapor ser ut att höra hemma i framtiden medans vissa av dem är ruckel som inte ens tältmannen i Skövde vill sätta sin fot i.


Batu Caves med en trappa som får Västerhöjdgymnasiets att verka ynklig!


Twin towers med sina 251.9 meter är en världens högsta byggnader.


Alex och ormen.


Templet park, resans renaste stund!


Nu ska vi leta reda på ett descent boende, alla är lite halvt döda efter denna buss/båtresa och måste få sig en välbehövlig powernap!

Stay tuned and keep it real (Puss till våra kära mödrar)

Sitter nu på Kuala Lumpurs flygplats och väntar på Tove. Vi har mycket att se fram emot, en ny medresenär och ett nytt land att utforska. Medresenären är Tove och landet är Malaysia. Natten till idag var något i hästväg jobbig måste vi dock säga. Med snålheten i högsta hugg valde vi att spendera natten på flygplatsen vilket vi trodde skulle bli relativt smärtfritt ändå, standarden hittintills har vi ju överlevt. Men natten genomsyrades av spylukt, fotograferande kineser, hårt golv och lysrör starkare än självaste solen. För vissa av oss ledde detta till att natten spenderades som en omkringspringande halvtokig tristesskadad svennepucko på den öde flygplatsen, så när som på några vakter som tittade på flickan som om hon vore spritt språngande galen, språngande var hon i alla fall.

Vi har fått känna på regnperioden i Phuket, Patong. Vi är nu ganska glada att vi lämnat Thailandet. I Phuket har vi b.la. suttit på Starbucks i timmar, ridit på elefanter, kommit underfund med att islänningar är gentlemän och att aldrig mer gå på en pingpong-show.

Vi tackar Thailand för det goda ölet, alla trevliga backpackers och hoppas på att få avnjuta detsamma i Malaysia. Plus lite mer solstrålar och vår största solstråle av dem alla, Toveliiito!




Stay tuned and keep it real!

Lämna AC:n? Aldrig i livet! Vi har blivit förälskade i vår bungalow och de kalla nätter vi får spendera där. Känns lite ont i hjärtat att behöva lämna vårt kärleksbarn imorgon och byta ner oss till antagligen sämre standard. Idag har vi för övrigt varit tightare än nånsin förr med vår boning. Denna dag är nämligen dagen efter the grand Full Moon Party. Det säger sig självt varför vi tillbringat mest tid inomhus just denna dag. Vi ackompanjerades av vår temporära storebror Jimmy som vi kallat hit från Koh Tao. Han är vår ängel Gabriel och eviga beskyddare med ett fighterface som håller borta allt det onda. I hans närvaro känns ingen rädsla eftersom han är thaiboxare på elitnivå. Trots sina fina meriter och nyinskaffade titel som vinnare i senaste matchen tilldelades han en plats på golvet, av han själv till och med hah!

Så denna dag fick vi genomlida utan hans sällskap. Vi har lidit i bungalowen mest hela dagen på grund av ohjälplig trötthet. Keso i hjärnan och reumatiska stickningar i händerna har präglat dagen, alkohol är en härlig dryck. "Är det ägg i pannkaka?" Var en kommentar som fälldes vid frukostbordet utan nån som helst inblandning av tankeverksamhet. Full Moon var i vilket fall som helst helt sick med galet mycket folk. Rutschkana, buckets, musik, dans och härj på bord var kakans innehåll. Tyvärr blev följden en stulen plånbok som nu polisanmälts hos otrevliga thaipoliser.
 

Stay tuned and keep it real. Nu ska vi sova och njuta lite till.

Vi orkar inte tänka, skriva eller prata mer. Koh Phangan har tagit musten ur oss totalt idag. Vi har snorklat, klättrat och paddlat kajak och suttit och solbadat på en båt mest hela dagen. Men några fina (och mindre fina) bilder blev det. Helt fantastiskt dag och man kan nog tala för alla att vi är kempe nöjda! Vi avslutade dagen med film i en hysteriskt dålig kvalitét.

Stay tuned and keep it real!

Vi kan inte direkt påstå att vi saknar Sverige efter uppdateringar om det allmänna väderklimatet men vi saknar det privilegium ett hem har att erbjuda big time. Det vi känner avsaknad av är:

* svensk husmanskost (cravings för gröt!!!)
* en riktig toalett
* rentvättade kläder
* duntäcke
* kanal 5

Men so far so good, Koh Tao tog andan ur oss och vi lämnade ön med vissa lärdomar:

* att se ut och agera som en certifierad dykare (undervattenstecknen används flitigt även i vardagen ex banka på bröstet= running out of air blir istället running out of alcohol)
* att kineser är pålitliga när det kommer till massmord av kackerlackor
* att ölet Chang är mindre pålitligt än kineser när det kommer till massmord av kackerlackor
* tyskar kan inte prata engelska och inte spela volleyboll
* att solskyddsfaktor faktiskt inte är så dumt

Nu är i alla fall medicinkuren över för di små så nu kan livet börja igen. Hälsotillståndet har varit svajigt men nu står vi på fötter igen och ska ta igen förlorad tid. Så vi lämnade svåra dagar på Koh Tao, kanske för att återvända, och ska skaka våra lurviga på Koh Phangan. Här kommer för övrigt vårt liv i bildspel! Enjoy.



Stay tuned and keep it real! Fred ut.

Har haft ett par dagar av valbehovlig recovery. Buckets ar farligt, farligt men harligt, harligt! Men vilket dunderbra avslut vi hade pa dykarkursen! Har mest legat pa stranden de senaste dagarna och jagat var nyinkopta boll. En klockren hobby pa den thailandska playan.  

Dock saknar vi undervattenslivet och kanslan av viktloshet, neutral buoyancy! Traffade lite vanner fran Hitta Nemo och diverse sjogurkor och andra fiskar.
Anna och Alexis (Ingen skrall) har drabbats av nagon slags infektion och kakar nu tio tabletter per dag, men de overlever. Nu ska vi fylla tomrummet i vara magar!

Stay tuned and keep it real!

Är härmed fyra certifierade dykare med varsin Chang i handen! Idag var dagen då vi avslutade 3 kvällar/nätter nedgrävda i dykarboken i Open Water-kursen på Koh Tao. Vi avslutade med bravur med endast tre felaktiga svar på vår sluteximination! Inte ens det faktum attt vi vägleddes av en sexig dykguru kunde få oss distraherade från målet, han hette tyärr inte Bond, James Bond, men inte långt ifrån, Julian aka Jules. Det var verkligen shivers down the spine! Grundregeln i scuba diving är att aldrig sluta andas, och Jules demonstrerade med glädje hur vi skulle kunna klara av att fortsätta andas ut utan regulator genom en entonigt läte as in bup, bup, bup, bup... Detta läte har garanterat inpräntats i våra hjärnor.

Efter denna pärs, kackerlacksinvasion och vita vecka ska vi nu fira med bravader! Vi ska bli Chang. Nu fortsätter vi ut i natten men vi återkommer när vi har mer tid!

Keep it Chang and stay bup!

Vår frånvaro här på bloggen kan förklaras med att vi lidit av nattliga besök senaste tiden. En av gångerna stod en skyhög taiwanes till rumskamrat för beteendestörningar, som promt skulle be om facebook, mail, hemadress mitt i natten då vi redan led av att fläkten inte fungerade. Alexis, i underslafen, fick utstå detta echel mest. Hon räddade situationen med att fint lägga fram för honom att vi minsann inte har såna nymodigheter i Sverige. Nää då. I Sverige håller vi på den hederliga traditionen med brevväxling. Taiwanesens pupiller blev om möjligt ännu större. Han tackade ändå så gott för att han fick en falsk hemadress av "Alechis".

Efter bara nån timme gjorde nästa kioskmongo entré. Denne var dock påverkad av annat preparat. Vi kunde snabbt dra slutsatsen av hans ihållande fyllehicka att han hade överkonsumerat den beryktade alkoholhaltiga drycken. Denna någon var ingen mindre än hotellvärden Jack som hade ett mission som han sa bestod i att "gå upp och säga godnatt till oss". Yeaaah... Vi tackade för vänligheten och avslutade med LAA KON!! (=hejdå) Men nä, Jack verkade trivas i vår närvaro så visst skulle väl han stanna kvar! Vi fick ta till vår kvinnliga pondus så att han förstod att han var tvungen att lämna rummet. Nästa dag mötte vi honom i receptionen då han hade hoppat av piedestalen för att stoppa svansen mellan bena.

Vi har även råkat ut för andra sovbekymmer när vi har omlokaliserat oss från big city life in Bangkok till öhavsliv på Koh Tao. Buss och färje-färden tog totalt cirkus 12 h och största delen av tiden bestod av överspeedade ögon som vägrade lyssna på kroppen som ville falla i koma. Vi undrar nu om sömnlösheten beror på jetlag eller kanske allmän excitement i tillvaron. Det här med sömn är ett väldigt frekvent använt samtalsämne among us faktiskt. Reptilhjärnan har kickat igång och vi använder oss av statusuppdateringar i vår in-group mest hela tiden, nästan i form av verbalt twitter. Vad innehållet består av ska vi inte gå in närmare men det vara utrop som "Nu är jag hungrig", "Åh vad jag är trött", "Jag måste gå på toa". Vi har bara behov av yttra oss om detta och skiter egentligen i om nån lyssnar.

Vi är tillbaka på ruta ett igen och har nu satt oss vid skolbänken för att börja stimulera våra förslappade halvdöda hjärnceller. Ämnet i skolan är DYKNING! Ett ämne som vi inte hittade på västerhöjdsgymnasiet iaf! I några dagar ska vi gå igenom diverse moment. Nu ska vi börja studera vår första läxa som redan är utdelad av vår danske magister. Förresten jobbar vi på att komma åt lite snabbare internet så vi kan lägga upp lite bilder. Vi vet ju att ni vill ha lite picture moments istället för en massa svart text. Som man brukar säga, en bild säger mer än tusen ord och då sparar vi även lite energi i värmen.

Stay tuned and keep it real

Idag fyllde vi kulturkvoten för den här resan, så nu har vi det gjort! Självklart var vi även här missanpassade i temple tour-gruppen, den här gången med för lite kläder. Detta resulterade i kläder a la thai-rockabilly stuket och övermatchande orange hawaiikläder. Sveriges höstmode med lager på lager-konceptet kunde vi konstatera inte har anammats i den thailändska varmluften då vi nu fick känna på hur det verkligen känns då svettlökar frodas, gror och sprids. Vi blev till och med utskattade av urinvånarna. Måste trots detta tillägga att det absolut var prisvärt och en otrolig upplevelse att få se där kungen ber, och få klättra upp på utsidan av ett av templen. Fem av fem riskorn!

Eftersom det är regnperiod nu i Thailandet kom det en rejäl regnskur på kvällen. Som en tsunamivåg uppdelad i biljontals vattendroppar. Efter besöket i China Town försökte vi få tag i en taxi på the main road för att undvika vätan, vilket vi (självgoda, narcissistiska, apegocentriska svennejäntor som tror vi regerar världen med blåa ögon och förföriska hårsvall) givetvis trodde skulle vara snabbt och enkelt fixat men det var svårare än att nå Nirvana! Svårt alltså. Det var nästan så det blev samma outcome som när Carrie i Sex and the City 2 som ren desperado försöker få tag på en cab. Dock valde vi att vinka in en tuk tuk-förare till vägkanten. Observera att en tuk tuk-bil har plats för max 3 personer samt inga väggar. Låt oss likna det vid en moppe med flak. Eller en EPA-traktor för all del, så ni från Tidaholm som läser också kan relatera till detta slags fordon;) Men platsbristen och det allmänna skicket av skrotet hindrade oss inte. No. Niet. Nietsky. Har man vanan inne att klämma ihop sig i baksäten har man fått given lärdomen att kvinnors höft mot höft är direkt att slopa, utan istället köra höft, rumpa, rumpa höft. Två bak i sätet och två längst fram på kanten. Backseat love, backseat love tuk tuk tuk tuk tuk tuk tuk!

Nu har vi käkat oss mätta på mat, är kulturellt fullproppade och allmänt in a chillbase mood så nu väntar biljardbordet. Ärta ut.

Stay tuned and keep it real.